Jag mår illa! Fy fan vad jag mår illa. Jag hatar det. Det är det värsta som finns. Ryggjäveln värker som sjutton. Nu har jag haft ont i flera dagar. Kan inte sitta, ligga eller stå utan att det gör ont. Igår började det bli bättre men för att imorse bli sämre igen. Jag hoppades ju på att få må bra denna gång eftersom jag inte känt av varken trötthet, illamående eller något annat hemskt. Pang! Så kom allt på en och samma gång.

Har iaf lyckats plugga lite. Gjorde två engelskauppgifter igår men känns rätt meningslöst eftersom jag kommer missa en del i nationella provet. Och gör man det borde man väl inte få godkänt? Vet jag då att jag inte kommer få godkänt för att jag missar en enda sak. Ja, då kan jag ju lika gärna strunta i hela kursen?  Vi får se...

Idag ställde han sig upp helt själv. Mammas kille <3

Kökslådorna är väldigt spännande att dra ut och kolla i. Dom har vi inte barnsäkrat, får se om det blir av eller inte. Skåpet däremot som han öppnat på bilden, det är barnsäkrat. Uppenbarligen inte speciellt bra eftersom han fick upp det utan problem.

Mötet idag gick inte bra. Jävla skit möte, faktiskt. Vet inte hur det ska bli nu, allt känns skit och jag är inte på världens bästa humör. Känner mig äckligt trött på allt och alla för tillfället. Sen hade vi ju också Skadeteknik här idag som skulle kolla våra fönster pga möglet och sen ventilationen också. Han trodde inte att dom skulle göra något åt fönstrena eftersom det är ett så gammalt hus utan det vi får göra är att torka bort möglet hela tiden. Men han skulle säga åt vaktmästaren att de iaf måste sätta upp en pax-fläkt (tror det hette så) i badrummet. Vi skulle också kunna vädra för att det skulle bli lite bättre luft. Men känns inte så lockande när det är vinter och har vi fönstrena öppna för länge sväller dom och det blir omöjligt att stänga dom sen. Ventilation har vi i stort sett ingen här uppe. När man kommer in är det som att gå rätt in i en värmevägg. Inte konstigt att vi (jag) svettas som galningar! Jag hoppas att dom kan få ordning på det här. Möglet är ju det som oroar mig mest, det är ju inte alls bra.

Stackars älskling. I fredags när vi skulle hem från Marieberg klämmer sig Dennis i bildörren.

Idag tvättar vi. Massor. Det är så tråkigt. Men bra att vi får det gjort äntligen, har skjutit fram det flera dagar nu och nu är det verkligen tomt på rena kläder. Jag ska snart sätta mig och göra lite engelskauppgifter. Är efter mycket nu och det börjar kännas lite hopplöst måste jag säga. Bara några få veckor kvar av denna termin och jag har inte ens gjort hälften av vad jag skulle vara klar med nu.

Igår hittade morbror John Olivers sjätte tand. Dom två senaste har jag inte ens märkt att dom varit på gång. Dom har bara helt plötsligt varit där när vi kollat. Nu har han fyra tänder uppe och två tänder nere. Vi har också börjat försöka ge Oliver av våran mat istället för burkmat. Skulle vara mycket bättre om han kunde äta samma som oss. Om inte annat är det ju mycket nyttigare. Det går sådär. Eller knappt alls, rättare sagt. Någon makaron har vi väl fått i honom. Fast i fredags gick det rätt bra, faktiskt. Då åt jag och Dennis tacos. Så jag gjorde en liten tallrik med köttfärs, riven ost, tomat, gurka och majs. Han pillade i sig litegrann av det :) Mackor har han börjat tycka om nu och det går ner utan problem. Fast bara med smör på. Ja, det är väl bara att fortsätta försöka :)

Imorgon kommer äntligen skadeteknik hit och ska titta på våra fönster. Har ju mögel i fönstrena, värst är det i köket. Alldeles svart och luddigt. Det måste dom ju göra något åt. Innan det har vi också ett möte vi måste gå på.

Ner till tvätten nu då!

Vaknade av att jag blev attackerad av en liten mysig pojke som skulle pussas. Han var lika glad idag som varje morgon. Men idag fick vi sovmorgon, väldigt skönt. Nu är det dags för lite kaffe och så ska det planeras och funderas litegrann :)

Nu byter jag blogg! Känns som det är dags för lite förändring då våran vardag äntligen kommer förändras till det bättre. Dennis kommer förhoppningsvis in på en lärlingsutbildning, målare eller snickare. Jag vet inte riktigt hur jag själv ska göra än. Plugga upp betyg så jag kan få ett slutbetyg och sedan läsa till förskollärare är planen men vet inte om jag har tid och ork till mer pluggande just nu. Det jag är helt säker på är att omvårdnadsutbildningen var helt galet fel för mig. Vad sjutton tänkte jag med kan man ju undra?

För Oliver går allt bra. Foten är fin (Oliver föddes med klumpfot) och nu blir det återbesök hos ortopeden först i Maj. 6 månader emellan, väldigt skönt att det går längre och längre tid nu mellan besöken. Undantagen är såklart besöken på Olmed för att fixa till skenan lite.
Han kryper som bara den, är inte still en sekund och försöker ställa sig upp mot allt. Tänder ploppar det upp mest hela tiden känns det som. Nu är han en stolt ägare till fem stycken vassa, små bissingar. Till sommaren blir vi fyra, Oliver ska bli storebror. Älskade lilla storebror <3

Idag har vi haft besök av BVC. Oliver växer som han ska, stora killen. Vi fick också veta att han ligger en bit över "normalkurvan" och har alltid gjort. Kanske därför de alltid kommenterat att han blivit så stor vid varje besök? :) Ja, det spelar ingen roll. Han är världens finaste och underbaraste liten som stor. Mitt hjärta.